Läsåbook e Hootsjärskå

Tåletänn å tåletättan e Hootsjär
I Houtskär (numera den västligaste kommundelen i Pargas stad i skärgårdshavet i sydvästra Finland) talas fortfarande ganska ofta ortsbor emellan den gamla houtskärdialekten, som vi själva kallar hootsjärskå.
Vi dristar oss till att här på vår webbplats glänta på förlåten och visa för omvärlden lite av vårt eget språk, i tal och skrift.

Förr var detta något som vi höll strikt för oss själva.


Vi utgår dels från den läsebok i houtskärdialekt som vi sammanställde år 2012 och som vi har för avsikt att småningom spela in i talad form, dels från övriga inspelningar av dialekten, som vi lägger ut vartefter.


Läsåbook e hootsjärskå (Läsebok i houtskärdialekt):
Varför just en läsebok? Houtskärs kulturgilles ordförande Lennart Brunnsberg:
”Nå he va på he viisä att Väståbolands Medborgasinstitut leesååren 2010-11 å 2011-2012 åårna nagär semenaareär e hootsjärskå på fålkhögskoolan e Hootsjär, me Magnus Gräsbeck såmm semenaareäleedar me jölp ååv Ann-Helen Franzén-Juslin, Erik Sjöberg å Steve Silverström såmm infödda saakkunnega e hootsjärskå. Ve he tride semenaareä he första leesåårä kååm senn Steve påå att ve konnd skriiv än book. Å he joord ve. He bleiv än läsåbook, såmm ve nö håppas att naain ska ha na litä nyttå å nöjje ååv.”


Läseboken kan köpas i affärerna och på banken i Houtskär, men även beställas på adressen: lbrunnsberg@gmail.com

 

SKRIVEN HOUTSKÄRDIALEKT:
Läsråd
Hootsjärskån i läseboken är skriven som den uttalas. Braa och laang skrivs med två a:n för att a-ljudet är 
långt, takk med två k:n, jölp med kluckande l, osv.
Friskt vågat är hälften vunnet!

 

Innehållsförteckning (Klicka på rubriken, så blir du förd till lässtycket):

Innleedneng. (Inledning)

Läsåstyttjä 1: Första skooldaajin å Mergus

Läsåstyttjä 2: Hööstlååvä e pääronlaandä

Läsåstyttjä 3: Aandjaktän

Läsåstyttjä 4: Strömmgsmarknadin

Läsåstyttjä 5: Daatorin

Läsåstyttjä 6: Saagon åmm gåbbin å tjärnjän såmm alldär konnd lägg näät ytan te grääl

Läsåstyttjä 7: Än annårlonnda älgjakt

Läsåstyttjä 8: Juulminnän

Läsåstyttjä 9: Tå heila byyji va ä häim

Läsåstyttjä 10: På iisin

Läsåstyttjä 11: Gaambälmommå berettar åmm bakåsä

Läsåstyttjä 12: Skattsöökneng e vedåhuusä

Läsåstyttjä 13: Kalaas på Westerlid

Läsåstyttjä 14: Farmor Tildas missåmårsminnän

Läsåstyttjä 15: Byggdalko

Läsåstyttjä 16: Almoogeseggling

Juulevangeeleä

Faarin vånn

 

 

INNLEEDNENG.

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

He va än gaang för inga så ryyslet laangå senn än familj såmm bodd e Hootsjär, e Skarvlax byyin. Tåmm hätt Granholm. He va Råmpdrags Börje, å Anki, tjärnjän hanses, åmm ne kåmmbär ehååg. Å så hadd tåmm jö båånän sina; Signhild, Mickel, Leonard, Matilda å Xenia.

På hann tiidin va jö Börje 45 åår gamål. Agrålååg va in tåå ränn, å sjött jool- å skoksbruutjä på gåålin sinn, Råmpdraag. Tåmm hadd biffkooår, å ein koo såmm mjölka, å än jeit. In dyktin trekaar va in å, Börje. Han va föddär han nittånd aprill - passlet te fågäljaktän på han tiidin. Te hömöörä va in ganska hasstår å pååhittågär. Han tykkt åmm te sjong, å hajjdar spääla in å – tå ä behöövdes. Nagär gaang e åårä bleiv ä te gaa på stämmå tå in höörd te både Houtskärs Kulturgille å jaktföreeninjän.

Mamma Ann-Kristin, Anki, va 43 åår gaambäl. Hån va uutbilda artenååm å hadd än eegän webb-haandäl för ooliika sårttärs tyyjän såmm man inga konnd få taag i naa aadärställ. Laagrä hadd än ter häim på Råmpdraajä, min hån sååld barå pär påsst. Hån tykkt åmm te sööm å stikk, å byssboañ visst noog veim tåmm skå gaa tell åmm tåmm behöövd faald åpp tjoohlin hälldär slepp uut byksåna såmm hadd blive för spännd e middjån. Anki va född på hööstin, han älft septämbär, mitt e päärånåpptagårtiidin. Te hömöörä va än tvärtemoot Börje. Hån va longn och sanssa å visst va än vild.

Signhild, meir tjännd såmm Sinne, hån älsta dootran, va ränn 19 åår. Hån hadd taje studentin å studeera etnålågii ve Ååbå Akademii. Sinne hadd allte vare intresseera ååv tradesjoonär å te fiir ooliika höktiidär såmm juul å pååsk. Hån konnd site e tiimar å höör påå tå Gaambälmommå beretta åmm hur ä vaa förr e tiidin tå håån vaa ä liitä båån å tåmm hadd mjölkkooår å hesstar å tåppar å 
höönår e vann gåål. Sinne vild blii museeinntänndänt hälldär läärarinna. Hån tykkt å åmm te läså, å så saang än e Flooraköörin ve Ååbå Akademi. Hån va in tåle tänn missåmårsong, bruuka pappa Börje sejj å skratt, född niie måånar bakett missåmår. Nä, hördö, ja e född på våårdaksjämnenjän, han tjygöförsta mars, bruuka Sinne pråtesteer.

Mickel hätt han älsta göutin, min all kalla in noog barå för Mikke. Han va 17 åår å jekk e navegasjoonsskoolan e Ååbå. Han skå blii vaktmasjiinmesstar tå in blei fäärdin för han tykkt åmm te gräjj me bååtar å masjiinär. Min han hadd aadär intressän än skoolarbeitä såmm in tykkt va mytjö roolegan. Tell eksämpäl tykkt in åmm te skriiv blåggar på nätä te vaardaks, å på vitjösluutän 
foor in jäärna uut å jagå å fiska me faarsgåbbin sinn. Han skå allte ha joordgåbbar å grädd på föödälsedagskakön siin han tjygöåttånd juune.

Leonard kååm såmm tride. Han kalla sä sjölvär för Lenne tå in va liitin å senn fekk in häit heed. Lenne va 14 åår å jekk e höögstaadeä e Kårppå å ååka färjå vann daag. He bessta in visst va te site framför daatorin å spääl kriksspääl så att ä barå smälld å brakå e heila huusä, min eblaand konnd ä kåmm liitä vakkran juud fråån in å. Han hadd börja leer sä spääl eeljitarr å mann konnd 
noog höör att in hadd musiiköira. In riktin hööstgöut va in, Lenne – födder han tålft åktoobär.

Matilda va hån neest yngst, barå 12 åår, min hån tykkt sjölv att än va riktet gaambäl – hån jekk jö sista åårä e låågstaadeä e Tresk. Köymå tå ä jälld haandarbeit konnd man inga sejj att än va, för hån både sööma å stikka. Å musiik förstoo Matilda sä å på. Åmm man sett in jitarr e haandän på än, så både spääla än å saang. Naaän gräddkakö villd håån flikkonnjin inga ha på sitt kalaas han niiånd nåvämbär. Hån skå ha sjoklaad hån – å mytjö!

Xenia va familjäns skrapåbolla. Hån hadd fyllt 5 åår han tiiånd janöaare å hadd have stoort prinsesskalaas för all flikkongar såmm än tjännd. Xenia va noog liitä lillgaambäl å bårtkleima. Hån va jö hån minst, så all tykkt åmm än å ingin konnd va leeng arrg på än, fasst än åffta fekk uutbrått övär he eina hälldär he andra åmm än inga jeenast fekk såmm än villd.

Te familjän höörd å Gaambälmommå. He va Ankis mommå Zaida. Hån va 91 åår gaambäl å bodd på ålldärdoomsheimä Friidheim e Nääsbö, teför at he inga fanndes plass e åldärdoomsheimä e Injö tå än blei för gaambäl te boo einsaam på kåbbin. Hån triivdes braa på Friidheim. Anki å ongañ kååm åffta å hälsa påå. Å eblaand kååm resstän ååv slektän för te sii hörr än hadd ä.

Mommå Hildur, Ankis mooran, va 68 åår å bodd ter heim e Nårrbö e Injö me moffa Sven, såmm hadd fyllt 72 åår.

Börje hadd å föräldrañ sina e liivä. Tåmm bodd kvaar e lillstyvön på Råmpdraajä. Mooran hanses, Matilda, kalla tåmm Tilda-fammå. Hån hadd honne blii 69 åår ränn å neesta åår skå ä vankas stoort kalaas på gåålin. Faarin Johannes va 75 åår, min e gått sjikk änn å han kååm åffta me Börje både te skoks å ut te fjääls å lägg näät å inga va in seinär tå ä jälld te sjuut naain skrakågåbb hälldär.

Namnän på Börjes biffkooåna ee ä noog ingän såmm kåmmbär ehååg meir, min all kåmmbär noog ehååg att frassin deires hätt John, å han va raandår å litä tookår å hadd än laang råmmppå. 
Honndin deires va na sårtärs labradåårkårsneng å hätt Elvis. Han va dyktin på trii saakär: te staa uut me allt såmm Xenia hitta påå, te äät å te såvå.

Åmm håntett lill familjän berettar ve e hån tesön bootjän. Läså å leer!


Innleednenjän e skrivän ååv Ulla Mattsson-Wiklén å Magnus Gräsbeck


Ordförklaringar:
gaanggång; laangå senn – länge sedan; tåmm – de, dem, dom; tjärnjän hanses – hans hustru; jö – ju; hann tiidin – den tiden; in/i – han, honom, en (i maskulinum); gamålgammal (i maskulinum); in dyktin trekaar – en duktig träkarl; hasstår – impulsiv, hastig (i maskulinum); hajjdar – dragspel; tå ä behöövdes – då det behövdes; ä/he – det (obetonat); nagär gaangnågra gånger; stämmå – stämma, möte; gaambäl – gammal (i femininum); tyyjän – tygerna; naa aadärställ – någon annanstans; än – hon, den (i femininum);
ter häim/heim – därhemma; skå – skulle; faald åpp tjoohlin – fålla upp kjolen; hälldär/helldär – eller, heller; päärånåpptagårtiidin – potatisupptagartiden; hån/håån – hon; e vann gååli varje gård; e –i; saang/sjongd – sjöng; bakett/baakett – efter; aadär – övriga, andra; roolegan – roligare; vitjösluutän – veckosluten; föödälsedagskakön – födelsedagstårtan; han tride – den tredje (maskulinum); heed – det (betonat); vann daag – varje dag; vakkran – vackrare; köymå – klumpig, bortkommen; skrapåbolla – sladdbarn; hadd have – hade haft; bårtkleima – bortskämd; teför att he inga fanndes plass – därför att det inte fanns plats; å – också; hörr/hör – hur; lillstyvön – lillstugan, undantaget; ut te fjääls – ut på fjärdarna; seinär – sen, senfärdig, motvillig (i maskulinum); naain skrakågåbb – någon skrakhanne; frassin deires – deras hankatt;
raandår å liitä tookår – randig och litet tokig (maskulinum); råmppå – svans (OBS: inte rumpa); staa –stå; håntett – den här (femininum); hån tesön bootjän – denna bok (bok är ett feminint ord i hootsjärskån)

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

Läsåstyttjä 1.

Första skooldaajin å Mergus

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

Läsåstyttjä 2.

Hööstlååvä e päärånlaandä

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

päärånlaande

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

 

Läsåstyttjä 3.

Aandjaktän

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

 

Läsåstyttjä 4.

Strömmgsmarknadin

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

Läsåstyttjä 6.

Saagån åmm gåbbin å tjärnjän såmm alldär konnd lägg näät ytan te grääl

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

“Hördö Fammå”, seed Xenia in kveeld tå än va övär te Lillstyvön”, berett åmm tåmm tänn såmm alldär konnd lägg näät ytan te grääl.”

Å Fammå svarå ”Vill dö faktest höör håån hestorjän ännö ein gaang?”

”Joo, Fammå, barå ein gaang tell ...”

”Nå allte kan ja väl berett ein gaang tell. Kåmm å sess jänn tå så fåår dö höör. Jo he va såå inn gåbbin saat e aktrin på bååtin å tjärnjän hanses på mittbetån. Honndin hadd ställt sä me framfööträn på suuden, baakbeinen hadd in klådda in e flondärnätän såmm lååg på bååtbåttnin. He hadd vakkra moot kveeldin minn mittåtdaajin hadd ä blååst in sjudåårade noolan. Soolen jekk neer bakåmm grannas lädön å kokko roopa på hån aarön siidån på laand.

Gåbbin sååg på tjärnjän siin. ’He faagrast ha noog fare,’ tänkt in ,’minn värr konnd ä ha gatt å skaaplin maat lagår än. Neestan så snåålvatne börö rinn tå ja tänkkär på bloolakå abbårr å päärån’. Gåbbin sjölvär va kleinär å laangär såmm än sneeså, nakkan hanses va såmm på in svältföddär skrakågåbb.

Tjärnjän hadd plåkka än bloomå, dåfftande nattjuus, på veejin neer te båtösä. ’Kåmmbär dö ehååg tå ve va ong?’ seed än tå än saat ter e bååtin. ’Tö seed inn ja låkkta gått såmm håntett bloomån.’

’Tö jårrar,’ seed gåbbin barå. ’Vann ska ve lägg?’

’Tänn fråån hantänn stoor steinin å rett på Klintkåbbån,’ svarå tjärnjän. 
’Ve ha alldär fått naanteng teer, barå semppår,’ meina gåbbin, ’ve läggär fråån grynnån på hån aarön siidån moot Truutklåbbin.’

’He e ååvädärspåå på håån siidån, å tö veit inn ja inga e stadän på beinän tå ä gongar ...’ Min gåbbin va einviisär å styyrd uut moot Truutklåbbin.

’Tookår joord såm gaalin baad,’ tänkt tjärnjän tå än kleiv åpp på föörbetån. Flöitesbaande hadd fassna e footin påå än, å nätä tjörsa mesamå tå än börö lägg.

’Lägg nö,’ roopa gåbbin ’ve e snaart e straandsjölä.’ Han veend på jölvarin å bååtin vikka tell. ’E dö vile vissär gåbb!!’ roopa tjärnjän, ’tänkkär dö stärkk mä? He va neera inn ja raambla te sjöss.’

’Åmm in e frammtongär kan ä fil heend’, svarå gåbbin.

Tåmm grääla heila tiidin å roopa så fåglañ bleiv skreemd å flöög åpp uur röivassan å fåltje e styvöna ronnt heimviitjän seed ’nårrgåålañ e uut me nätän’. Minn tå tjärnjän hadd kassta nätestikkån på vatne å spåtta trii gaang bleiv ä tyst e bååtin. Gåbbin veend föörin heimååt. Kokko roopa e skoojin på Storlaandssiidån. ’Össtärjöök e trösstärjöök’ försöökt gåbbin och foortsett ’He 
ska bli gått me kaffe å öirfiilar.’

’Naaen kaffestonnd bliir ä noog inga,’ frääst tjärnjän ’min nagär öirfiilar kan ja låvå inn tö fåår.’

Ve heimstraandän håppa tjärnjän e vatnä å vood e laand. Stövlåna laak så än blei vååt åmm fööträn å stråmppåna. Såmm in argär jeiting rännd än åppför bakkan te styvön. Hån sleengd fasst kvisstdörän så frassin såmm hadd site på trappån fekk aandtäppå å måtta taa nagär valereaanadråpår för te longn neer sä.”

”Nä inga konnd frassin järå heed, dö skåjjar åtär, Fammå”, seed Xenia å jäispa.

Min Fammå foortsett barå. ”Gåbbin fessta bååtin å saat än stonnd på såmppin ve laandösä. Han minndes nagär raadär uur än gaambäl viiså. ’Snällaste kokko nö bedär ja tääg, galå åt määg än bruud’. ’Minn he e noog för seint’ tänkt gåbbin tå in jekk moot styvön. På veejin plåkka in ä dåfftande nattjuus, å me bloomån e haandän jekk in laangsaamt moot kvisstdörän, moot öirfiilañ å 
kaffelåkktän ...”

Å Fammå börja sjong på håntänn kokkoviisån. Hån saang första värssin å andra å tride värssin, minn så kååm än ehååg:

”Minn nuu Xenia mått dö lagå dä häim. Klåkkån e mytjö, än liitän flikk såmm tuu behöövär såvå.”

Minn Xenia hån sååvd ränn, hån.


Läsåstyttjä åmm gåbbin å tjärnjän såmm allte grääla tå dåmm leed uut nätän e skrive ååv Eila Alopaeus å redisjeera åå Magnus Gräsbeck


Ordförklaringar
seed – sade; tåmm tänn – de där; alldär – aldrig; håån – den (om håån-ord, dvs. feminina ord); barå – bara; sess jänn – sätt dig här; mittbetån – mittersta toften; in – han, den (se språkliga särdrag i stycke Daatårin); klådda in sä – trasslat in sig; vakkra – mojnat; noolan – nordan; lädön – ladan; kokko – göken; hån aarön siidån – den andra sidan; än – hon; bloolakå abbårr – abborre som legat i saltlake (saltlaken blev med tiden efter många abborrar blodig); päärån – potatis; sneeså – (hö)stör; skrakågåbb – skrakhanne; dåfftande nattjuus – nattviol; båtösä – båthuset; tö seed inn ja låkkta gått såmm håntett bloomån – du sade att jag doftade gott som den här blomman;
tö jårrar – du pratar strunt; vann? – var?; vann ska ve lägg – var ska vi lägga (näten)?; tänn – där (inom synhåll); hantänn stoor steinin – den där stora stenen; naanteng – någonting; semppår – simpor; aarön siidån – andra sidan; ååvädärspåå – hård pålandsvind; håån siidån – den sidan; stadän – stadig (om håån-ord, dvs feminina ord); flöitesbaande – flötets snöre; tjörsa – trasslade
till sig; mesamå – med detsamma; nö – nu; straandsjölä – strandvattnet;lvarin – rorkulten; E dö vile vissär gåbb!! – Är du riktigt klok, gubbe!!; stärkk – dränka; fil – väl (som i det kan väl hända). Formen ’väl’ eller ”vil” används också; röivassan – vassen, vassruggen;ltje i styvöna ronnt heimviitjän – folket i stugorna runt hemviken; nårrgåålañ – norrgårdarna, dvs. de som bor
på Norrgård; naaen – någon (om håån-ord, dvs feminina ord); nagär – några; vood – vadade (se förteckning över starka verb); laak – läckte (se förteckning över starka verb i boken); sleengd fasst kvisstdörän – slog igen ytterdörren; frassin – hankatten; jäispa – gäspade; såmppin– fisksumpen; laandösä – sjöboden (versionen ’landösä’ förekommer också); tääg – dig; määg – mig; styvö – stuga;
lagå dä häim – laga dig hem, gå hem

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

 

Läsåstyttjä 7.

Än annårlonnda älgjakt

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

Läsåstyttjä 8.

Juulminnän

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!


Tillbaka till innehållsförteckningen

 

Läsåstyttjä 9.

Tå heila byyji va ä häim

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

 

Läsåstyttjä 10.

På iisin

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

Läsåstyttjä 11.

Gaambelmommå berettar åmm bakåse

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

 

Läsåstyttjä 12.

Skattsöökneng e vedåhuusä

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

 

Läsåstyttjä 13.

Kalaas på Westerlid

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

 

Läsåstyttjä 14.

Farmor Tildas missåmårsminnän

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

Läsåstyttjä 15.

Byggdalkå

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!


Tillbaka till innehållsförteckningen

 

 

Juulevangeeleä

(Julevangeliet på houtskärdialekt)Lyssna samtidigt, klicka på bilden!


Tillbaka till innehållsförteckningen

 

(Fritt övärsett ååv Märtha Koskinen å redisjeera ååv Ulla Mattsson-Wiklén)

He heend sä på hann tiidin inn tjeisar Agustus sjikka bååd inn heila väälän skå skattskriiv sä.

He va hån första skattskriivnenjän å tåmm holld än tå Kviriinjös va laanshöövdeng e Syyreän.

Tå foor dåmm allehoop, varända een te sinn staad, te skattskriiv sä.

Så joord å Joosef, å tå in va åå Daavedås huus å slekkt, så foor in fråån staadin Naasaret e Galileen åpp te Daavedås staadin, såmm heitär Beetleheim, e Judeen, för te skattskriiv sä, å messä hadd in Mariia, såmm in va fölååva mee å såmm väntta båån. Minn tå dåmm va teer så hadd än tiidin inn tå än skå fööd.

Å hån fekk in förstföddär göut, å hån linda å leed in e än kråbbå, för ter fanndes inga naa ryym e häärbärjä.

E neerheitän va der nagär heerdar såmm va uut på eenjän å holld vakt åmm nattän övär fåårän sina.

Tå stoo der in Härräns eengäl framförö dåmm, å Härräns häärlehäit strååla kring dåmm å dåmm blei ryyslet tell sä.

Minn eenglin seed ått dåmm: ”Va inga rädd! För ja bådår ått edär än stoor lykkå, såmm ska kåmm te allt fåltjä. För edaag ha in Frälsar blive föddär ått edär e Daavedås staadin å han e Messiias Härrän. Å he ska va tekknä för edär inn ne ska hitt ä nyyfött båån, såmm liggär linda e än kråbbå.”

Å mesamå så va der me eenglin in stoorär hoop ååv hån himmälska häärskaarån å tåmm låvå Guud å seed: ”Äära vare Guud e höijdän å friid på joolän blaand all tåmm såmm in haar behaag tell.”

Tillbaka till innehållsförteckningen

 

Faarin vånn

(Fader vår på houtskärdialekt, läst av Clas Abrahamsson)

Lyssna samtidigt, klicka på bilden!


Tillbaka till innehållsförteckningen